När vi skulle organisera kvinnorna i Bishozi började vi med att måla tillsammans med temat ”Hur kan vi själva förbättra våra levnadsvillkor i framtiden” ? Det som kvinnorna målade utgjorde sedan underlaget för vår fortsatta verksamhet. I bilderna som kvinnorna gjorde tillsammans i mindre grupper kunde man inte bara se getter och kor, vatten och grödor utan också skolbyggnader.
Det visade sig när skola och utbildning kom på tal att nästan 80% av kvinnorna inte kunde läsa och skriva ens på sitt eget stamspråk. En del var inte säkra på hur många nollor det var i 100 eller 1000. Många av dem hade aldrig fått möjligheten att gå till skolan som barn. Eftersom alla redan kunde sköta getter och getbanken var det första projektet vi var helt överens om att starta så tänkte jag att om man knyter ihop vuxen-utbildning en dag i veckan med att få låna getter så kommer nog alla kvinnorna till skolan direkt. Det visade sig emellertid att så gott som alla kvinnor verkligen ville börja studera även om de skulle få vänta på sin första låneget.